"Dolly"
Wolfhill Dolly
Mixture - vandal och matvrak av stora mått!
Dolly
kom till mig från England som ettåring. Efter att ha sett bilder och
stamtavla på henne vid 8 mån ålder, ledde brevväxlingen med hennes
uppfödare, Jenny Morgan, till ett besök hos henne och sedan fick Dolly
flytta till Sverige. Att hon var uppvuxen i kennel bekymrade mig inte
just då, men det kom att visa sig ganska snart att det lägenhetsliv
jag levde med mina övriga tre hundar kom att innebära vissa bekymmer
för Dolly. lägenheten och inte minst mig...
Allt
som gick att tugga sönder pulvriserades medan jag var på jobbet - det
var med bävan man låste upp dörren varje dag man kom hem....En dag var
gardinerna nerslitna, en annan var madrass, täcke och
kudde sönderslitna och dun täckte allt i lägenheten. Lägenheten byttes
snart till en trea och ett "hundrum" gjordes i ordning. Men
Dollys uppfinningsrikedom visste inga gränser, tapeterna revs ner,
korkmattan revs upp och den maktlösa och smått desperata matten matten
var nära ett sammanbrott. En arbetskamrat vars make alltid var hemma
fick så småningom ta över Dolly, som ju var en alldeles charmerande
hund bortsett från sina ovanor, där inbrott i kylskåp och skafferi
hörde till hennes favoritsysselsättningar...
Dolly
hann få två valpkullar. Kull 1 var fallen efter NUCh Flattys Sako, en
norsk hane av den typ jag var ute efter, med en härstamning tillbaka
till flera engelska hundar som jag fastnat för. Linjerna var så gott
som "nya" för Sverige, vilket jag såg som en fördel. Kullen blev tymässigt jämn och ganska bra men flera var alltför små och
temperamentet genomgående för vekt. Den bästa tiken, Almanza Twinborn
Twiggy (2 cert, godkänt retrievertest) fick en kull hos oss, som bl a
lämnade den härliga tiken SJCh IntCH SUCh NUCh Almanza Born To Be
Alive, en av stamtikarna hos kennel Boltiltorp.
Kull två var efter en hane som jag sett på
utställning och imponerats väldeliga av - Pellagårdens Splendid. Efter
ett besök hos ägaren och diverse apporteringstest var saken solklar!
Vilken hund! Denna kull blev precis vad jag hade hoppats på! Hundar
med mer tåga och dessutom ett snäpp större utan att det för den skull
var "ponnyvarning". En rad champions och nästan
alla blev jaktprovsmeriterade! Jag behöll tiken SUCh Almanza Deep Feeling,
som i sin tur också lämnade bra valpar.
Dollys
exteriör kan knappast påstås vara i närheten av min idealbild av idag,
hon var väl grov och kort i huvudet med kompakt kropp, lite väl mycket
"labradorstuk" och var oerhört bred i fronten. Någon menade skämtsamt
att det fick plats 6 mopsar mellan hennes framben. Arbetsmässigt hade
hon många kvaliteter, och trots blygsam träning tog hon utan vidare en
3 ökl. Dolly blev 12 år, och hann under dessa år med många ostar,
stekar, smörpaket mm under alla hennes glupska raider där hon kom åt!
Ragnhild Ulin
Eskilstuna 2003-10-31